Canada....
Canada har i hela mitt liv varit en dröm att få komma till, vet inte varför egentigen. Sedan tonåren har den drömmen lehat i dvala kan man säga.
Men av någon anledning har den hittat fram igen och starkare än någonsin.
Tror att min gode vän som drog dit för ett tag sedan har en del av uppväckandet att göra. :) Jag är glad att hon fick chansen att åka dit, men hon glömde mig.. :)
Skulle så gärna vilja dit och träffa indianena där bota, framför allt sedan jag börjat gå prästinneutbilningen. Hr alltid velat träff dom, men nu är det starkt.
Till och med gubben min frågar om jag längtar dit, sitter och tittar på canadensiska sidor varje vecka.
Har en tro att jag någongång ska få komma dit och se vart,min pappas mormorsbror ligger begravd med. Och att kanske få träffa lite urbefolkning.
Än får jag bara drömma om det, men en dag kanske..........
Tillverka...
Tjenixen på er!
Som ni redan vet, så har jag snart gått klart första året på Frejas döttrars prästinneskola. Och det har verkligen hänt saker. Jag har tillverkat saker av både plagg och dricka. Helt otroligt, hur kan det ske så fort? Jag har ju hela tiden trott att jag aldrig tyckt om detta, men det gör jag ju. :)
Denna mantel har jag i stort sett, gjort klart nu. Den ska putsas lite och finlira lite på den. Detta skule jag inte ens ha tänkt på att göra för ett år sedan. Nejnej! Men nu har jag gjort det och är ganska nöjd faktiskt. Klänningen som jag ska ha snart, den har jag faktiskt överlåtit till en mycket god vän, för att hon både hade mönstret och ville. :) Det tackar vi för. :)
Här är det saft på gång, hittade ett kul recept, som jag bara var tvungen att testa. Så vifår se om några dagar hur det smakar. Safta och sylta och göra sådana saker, har jag velat länge, men det har aldrig kommit så långt så att jag gjort det.Men nu har jag gjort det och det är bara att invänta resultatet. Jag lovar, jag ska smaka den först, så ingen annan blir dålig. :) Vill ju inte ha det på mitt samvete. :)
Trumman som jag gjort, hjälpte mig Åsa på InreKraft i Hede med. Hon har ett lugnt sätt som gjorde att detta blev kul, trots mitt dåliga tålamod. :) trumman är en underbar sak, som verkligen ger lugn och harmoni. Hela mitt liv känns ugnt och harmoniskt just nu.
Har kommit på en ny ide.... Ska se om jag få till det under närmaste tiden. Och så ska jag satsa på att få till runpåsarna till runorna.
När vi åkte hem från kryssningen vi drog iväg på. Kom jag på mig själv att stirra på en svensk flagga. Har inte alltid tyckt den varit fin, men det gör jag nu. Jag tycker vår flagga är något vi ska vara stolt över. Kanske är det Sabaton som påverkar mig lite, deras texter har ju med Sverige att göra. :)
Ha det gott!
Tacksam..
Idag var jag ute igen med min trumma.. Den får mig att må så bra. Kombinationen trumma och naturen ger underbar energi. trots att jag är genomförkyld, får den mig att må riktigt bra. Vi trivs ihop jag och min trumma. :)
Den ska målas så småningom, men jag måste känna mig redo för det först. Min starkst sida är inte att mål och rita, så det krävs lite förberedelser. :) Men en dag så.. :) Undrar vilken färg ag ska ha, vill ju helst att det ska sitta kvar också. :)
Som sagt, jag njuter av att komma ut i naturen när jag orkar. Har ju haft lite otur med sjukdomar denna sommar. Det enda som solkar naturens upplevelser är allt skräp man hittar. Jag har så svårt att förstå, varför man bara slänger den vind för våg. Vi hittade skräp idag med, varför gör man så? Det borde vara lättare att ta med det hem igen, när man förbrukat det som varit i, det är ju lättare då. Vi måste vara rädd om våran allemansrätt vi har.
Jag känner att jag har mycket att vara tacksam för. Alla gamla, alla nya vänner och bekanta. Min familj som jag har, framför allt då min man och mina underbara fyrbentingar.
Och alla nya vänner jag fått dom senste åren. Wow, ni ska veta att ni är guld värda och uppskattas mycket av mig. Ni finns alltid i mitt hjärta. Ni gör min värld rolig, innehållsrik, ja allt ni kan tänka er.
Alla har ni någon egenhet som gör att jag älskar er för den ni är. Eller kanske flera tilloch med. ;) Vem vet.. Ni är älskad av mig i allafall.
jag har haft chansen nu att gå kurser ag verkligen vill och jag lär mig yrken jag älskar, är inte det något att vara tacksam för? Det tycker jag..
Ha det gott nu!
Nervöst...
Var ute och lekte med trumman häomdagen igen. Han får följa med oftare och oftare. och det känns som om den blir gad av det. Och när jag känner att den blir glad av det, då blir jag glad med. Den skänker mig så mycket glädje. Man blir glad av att spela på den och jag är väldigt tacksam för min syster som hjälpte mig att göra den.
Tankarna far och flyger som vanligt, nu när jag ska börja år två på prästinneutbildningen, så börjar jag bli nervös. klarar jag det? Klart jag gö säger mitt inre i andra sekunden. som det ser ut, har jag en av mina underbara systrar med mig på resan + att jag får några nya. ska bli så spännande, hoppas inte min lärare blir missnöjd med mig bara. ;) Jag ska göra allt för att lära mig det jag behöver. Jag tror det är en hel del. Men jag längtar..
För ett år sedan, trodde jag mig inte tro på något, men gudinnan kom under detta år och visade sig. För mig känns det som att gudinnan är moder jord i olika skepnader för vilken tid på året vi är. trodde mig känna den växlande tiden på året, men jag kan lova, att innan denna kurs, visste jag inte hur det var. Månens olika faser, tänkte jag aldrig på förut. Energierna för varje årstid, växling på året. Nu känns det mer och jag börjar förstå mer av vad bönderna gått efter.
Jag ser fram emot år två nu... :)
Hade tänkt i sommar att vara ute lite mer i naturen, men har lyckats vara sjuk en del av sommaren, då det gått att vara ute... Men lite växter och lite oljor har jag gjort och lite underbara energier har jag fått.
slutligen.. Våra liv är ju ofta sammanflätade och det kan man ju säga om naturen med. eller vad säger ni om denna bild?
Ha det gott..
Stänga påsen
Ett år har gått och det är dax att knyta ihop påsen. Ett helt år..... Tror inte det är sant, jag började nyss på kursen och kände mig helt borta och fattade ingenting. :) Men ett helt år har gått och jag har lärt mig massor, både av mina egna upplevelser och mina kurskamraters upplevelser. ag har hittat saker om mig själv, jag inte troddde fanns. Jag känner mig starkare än på länge.
Minns det första samtalet vi hade i kursen på det shamanska viset. Det var tufft, där dök det upp saker som jag inte trodde om mig själv.. Men det har samtidigt hjälpt mig att ta en del beslut efter det. Jag minns det som igår, jag satt fastlänkad med min kamrat och vi kom inte loss från varandra. Våran lärare ropade på oss och vi försökte, men det gick inte. Till slut kunde vi släppa varandra. det var den första starka upplevelsen jag har från kursen.
Då började vi i den svarta perioden och nu har vi bara den blåa kvar. I den silvriga delen, fick jag mången klarhet och örjade fatta vad jag skulle göra. I den vita, fick vi göra något som ag älskat i hela mitt liv. Skriva saga, fast denna gång med tre kort som skule kännas in och skrivas efter. Och så hade jag bara tre minuter per kort. Jag kan lova att pennan glödde. :)
När jag läste sagan, så handlade den om mig själv och den var stark. När jag läste den för mina karamter, förstod jag att jag var på rätt väg.
Trumresor görs nästan varje träff och det är också underbart sätt att finna saker på.
I det gröna området kommer jag faktiskt inte ihåg om något hände i mig själv. Men i det röda, då fick jag tillbaka en del av min kraft som jag tappat på vägen någonstans. det var en kraftfull cermoni kan jag lova. För mig själv, kom ag mer och mer till klarhet, att jag nu var på rätt väg.
I det guldiga området kom sommaren, dock lite regnig detta år. Men jag vet att jag var till en av mina trevliga kursare och byggde trumman du kan se ovanför. När jag spelar på den, händer det härliga grejer. :)
Nu är vi i det gula området och här hittade jag ännu mer saker om mig själv, jag inte visste om. Man kan säga att denna kurs har påverkat mig otroligt mycket, men nu är det bara denna blåa de kvar av första året, tiden har gått fort. Många skratt, många tårar, många tankar, många funderingar har det varit.
Nu är det dax att att förbereda sig för året då själva prästinneträningen kommer. :) Min lärare har faktiskt erbjudit mig den, så det här ska bli spännande. Hoppas ni hänger med och följer på den resan. Jag kommer troligen att göra en ny fb sida till det och byta företagsnamn tills dess. Ha det gött allihopa i världen. Ni är ju alla med i samma väv. Kramis
Lånad bild.
Egentligen redan nu..
Tjenixen på er!
Hur har ni det där ute? Här är det toppen, även om det är många tankar som far omkring.
Endast två träffar kvar på en fantastisk kurs för min del, kanske sista gången man ser en del av sina cirkelsystrar. Jag hoppas inte det, men man vet aldrig. blandade känslor kan man säga. Men nu är jag glad för att få träffa dom snart igen. dom har hjälpt mig att komma dit jag är nu i min utvecking. alltså är dom guld värda.
Lånad bild
Saker om mitt företag går på högvarv med. allt från nytt namn till logga och lite andra saker. Känns som att det är en ny tid på G.. Förnyande på tröskeln. :) Men vad, säger jag inte ännu, eftersom det är långt ifrån klart.
Letar en bra tatuerare med. Har fått en tatuering jag måste göra, men vill verkligen ha den riktigt bra, eftersom den ska synas en hel del. Har fått lite förslag, och ska studera dom riktigt noga. Jag känner att denna vill jag ha, men jag tror det kommer att göra jävligt ont, rent ut sagt. :) En huggorm ska vara med. :)
Har haft en period då jag känner tacksamhet inför dom flesta människor och en jag verkligen känner beundran och hyser riktig stor tackssmahet mot är min man. Han har funnits vid min sida, i riktigt tunga situationer och i roliga situationer. Och även när jag vill kursa i saker han inte vet någonting om och inte tror på, så finns han där och stöttar mig ändå. Hur kunde jag ha lyckan att få en sådan fantastisk man? :)
Känns bra...
Tjenixen på er alla!
Veckan för Lappkastet är slut. Jag har inte kunnat vara med i den utsträckningen jag brukar, men jag känner mig lika trött för det. Gänget som dragit det tyngsta lasset för att få hela tävlingen att funka, har som vanligt gjort ett fantastiskt jobb och slutförde tävlingen med bravur. och ala tävlande som har varit här, fantastikt kul att se dom år efter år. Vissa lär man känna mer än andra, men alla är välkomna hit ju.
Under veckan har jag jobbat så jag har inte kunnat vara med och tävlat, men jag har funnits i kulisserna bakom.
I år har jag gjort några nya saker. Jag har spelat trumma inför en person som het klart älskade ljudet av den. :)
Jag fick sitta ute på en balkong med dom vida vidderna framför mig och hela jag började vibbrera. Kändes maffigt att kunna göra detta med någon som uppskattade ljudet och känslan av det.
Jag har stiftat en ny intressant bekantskap. Visade sig att vi tycker om dessa natursaker som jag läser, båda två. och jag hoppas han finner det nya intresset väldigt attraktivt, så han nu fortsätter upptäcka desssa saker.
Himla roligt och fantastiskt kul att prata med någon som verkligen förstår vad jag pratar om. :)
Så denna vecka har verkligen varit kul ändå.
Har nu en längtan att gå ut på fjället, bara det vill sluta regna och man blir tillräckligt kry för att röra på sig i bra takt. :)
I veckan har jag även pratat med många om vad det är jag läser för något och en del har verkligen blivit riktigt intresserad och en del har sagt wow till och med. Känns skönt att kunna berätta och ändå känna att mig säker på detta. Jag känner mig stark i detta beslut att kunna berätta om någon frågar. Ingen ide tt dölja längre, men jag väljer just nu att berätta öga mot öga, eftersom jag oftast får förklara vad det är. :)
känner mig tacksam för livet och vad det har gett mig.. Hoppas ni gör det med!
Kram
Hmmmmm........... :)
Jag njuter och är tacksam för att just jag får göra det som jag verkigen vill. Att jag får gå denna kurs och lära mig saker, som egentligen borde vra het naturligt för oss människor, om vi bar kunde läsa naturen på det sätt som den skulle och vill.
Varför är vi så dåliga på det idag? Är det för att allt ska ske så fort? samhället känns som om det bara går runt runt och åter runt i samma takt. Men ska det verkligen vara så? Mår vi verkligen bra av det? Personligen tror jag att mycket av den ohälsa vi har idag, är en del av denna snabba takt som vi lever idag är orsaken till det.
Jag har fått lära mig, var jag borde slå ner på takten och när det är dax att öka farten igen. Det är skitkul att känna av detta och jag mår verkligen bra av det. :)
Jag har funnit ett inre lugn som inte har funnits där tidigare och detta har skett under denna tid jag gått denna kurs. just nu känns det som om inget kan rubba mig för tråkigheter eller något annat. Ingen kan göra mig arg (fast det är inte sant). :) Men det känns så. :)
Jag känner att jag är tacksam för alla människor, dom som är mina vänner, gör mig lycklig och ni får mig att må riktigt bra. Er som jag har haft något otalt med eller inte umgås med längre, jag är tacksam för er med, för ni har ju lärt mig en masssa saker med. Så tack för att ni berikat mitt liv.
Jag ser fram emot lite nya traditioner som jag nu kan börja skapa för mig själv.
Ta hand om er därute och njut av stillheten ibland.
